Idag körde jag ett pass på 20km just med naturliga intervaller under passet och jag kan inte nog påpeka hur mycket jag älskar dessa pass. Haha. Super träning dessutom. Jag tränar 99% av alla mina pass ensam och har alltid gjort så. Vissa har problem med att kunna pressa sig hårt under dessa pass och vill gärna ha någon annan med som pushar dem att ta i lite hårdare men det kan vara svårt att hitta någon som är villig att köra så hårt eller om man ens hittar någon alls som ligger på samma nivå. Jag har dock inga större problem att löpa tills jag spyr. Ligger väl i ens minne sen cyklingen vilket jag såklart tackar för.
De riktigt hårda passen på löpning brukar jag ta Anli till hjälp som sätter sig på cykeln och håller en ruskig hastighet med mig hängande som ett lakan efteråt med tungan utanför och dödslängtan i blicken.
Man kan nästan höra olyckan efteråt.
Bilisten som körde på mig: Jag svär han hade ett stort leende och ropade "Tack" innan jag råkade köra över honom..
Efter passet så var det töjning som gällde och ni som gör det efter passen med vet hur ont det kan göra. Nu har jag sån tur så A är sjukgymnast så man har det ju ganska så förspänt med både behandlingar och massage i veckorna.
Nu blir det Lillvil och sen ikväll ska vi ut till Torekov för lite fine-dining med gott vin. Imorgon kör vi igen.. // Out
Du, det går inte längre nu..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar